På ett sätt kan man se FFM som en julgran med fem kala grenar. Utan barr, julkulor, ljusslingor och utan stjärna på toppen. Ganska tråkig och avskalad alltså, som ett skelett. Att något ”bygger på FFM” säger oss alltså ganska lite.
Historiskt så är ju FFM framtagen genom empiriska analyser. Alltså där man genom att samla data om adjektiv som beskriver människans personlighet och sedan tillämpa en “hur många barn får jag när jag blir stor”-ansats (så kallad exploratorisk ansats, dvs man arbetar förutsättningslöst utan att anta något på förhand eller ha några hypoteser). På så sätt har man kommit fram till att personlighet verkar kunna kategoriseras i fem breda dimensioner.
En vanligare ansats är att man arbetar fram en teori (ett hästjobb som kräver stor kompetens och expertis inom det aktuella området) och prövar teorin empiriskt i vetenskapliga studier. Ofta resulterar det i att teorin förkastas eller åtminstone revideras och prövas igen och igen och igen. Ibland leder det till att man får lägga en tidigare dominerande teoretisk ansats åt sidan för nya förslag, ibland inte. Inom personlighetsforskningen är det just det som hänt med tidigare personlighetsteoretiker som genom historien lagt fram sina teorier (Freud, Jung, Cattell, Eysenck m fl.). Robert Hogan är den som lagt fram en personlighetsteori (socioanalytisk teori) i modern tid och även den har med åren haft svårt att behålla fotfästet.
Den största kritiken mot FFM har varit just att den saknar en bakomliggande teori. Och det krävs en teori eftersom det är den som skapar mening, den sätter det aktuella fenomenet (i det här fallet personlighet) i ett sammanhang.
Teorin är också det som (i de allra flesta fall) vägleder framtagandet av mätmodellen (som ju redan finns när det kommer till FFM). Teorin talar om hur mätmodellen ska fungera, vilka egenskaper den borde uppvisa, hur de olika delarna ska hänga ihop (eller inte), hur de borde relatera till andra fenomen, och vilka krav vi behöver ställa på mätmodellen och dess egenskaper. I slutändan är det alltså teorin som ger en testpoäng sin mening. Teorin talar om vad ett resultat betyder och vilka generaliseringar och slutsatser man kan dra av den (givet att mätningen är reliabel och valid vill säga).
FFM är alltså inget verktyg eller en datainsamlingsmetod. FFM är inte exklusivt förknippat med psykologiska test. FFM är inte en teori och har därför inte egenskapen att förklara någonting, eller att skapa mening.
FFM är en mätmodell som beskriver personligheten enligt en viss struktur. Det betyder att FFM kan ligga till grund för en mängd olika datainsamlingsmetoder, som t ex referenstagningar, andras skattningar, assessment center övningar, intervjuer och beteendeobservationer.
Det betyder också att FFM behöver sin teoretiska förankring. Mer om det i kommande blogginlägg.
.svg)
.jpg)
.png)
