Personlighet i Assessment Engine

Människans personlighet har alltid intresserat och fascinerat och fortsätter att vara ett ämne för livlig debatt i många olika sammanhang. Allmängiltigheten i personlighetsbegreppets natur, och inte minst uppfattningen om personlighetstestens nytta (eller avsaknad av nytta), är både en tillgång och en utmaning. 
Att personlighet har betydelse för våra beteenden och prestationer i arbetslivet har tydligt stöd i forskningen. Likaså att personlighet är stabilt över tid och situationer och att det finns mer och mindre bra sätt att mäta personlighet på. Ett välutvecklat test med sund teoretisk förankring är ett standardiserat, reliabelt och effektivt sätt att mäta personlighet på.

Assessment Engine, som levererar evidensbaserade personbedömningar och beslutsunderlag för arbetsrelaterade syften, fokuserar på den mätbara och dimensionella personligheten. I Assessment Engine baseras bedömningarna av personlighet på den så kallade femfaktormodellen, FFM. Även om de fem personlighetsdragen eller faktorerna (Målmedvetenhet, Sympatiskhet, Känslomässig instabilitet, Öppenhet, Extraversion) är den mest välkända och välanvända nivån så består personligheten av en hierarki med flera nivåer som tillsammans skapar en enorm komplexitet. Beroende på syftet med personlighetsmätningen så kan olika delar och/eller nivåer av denna hierarki vara användbara och relevanta. Figuren nedan ger en översikt över denna hierarkiska modell.
Klicka på bilden för att förstora.
Det är av kritisk betydelse att ta hänsyn till denna komplexitet för att få en bild av individs personlighet. Speciellt när man inte enbart vill beskriva en individ utifrån ett antal personlighetsdrag (värdefullt vid coaching och utveckling) utan utifrån varje individs sammantagna personlighet vill förutsäga lämplighet eller framtida arbetsprestation av olika slag och inom olika roller (värdefullt vid urval). I Assessment Engine tas detta om hand genom våra algoritmer som ständigt uppdateras efter de senaste forskningsrönen.

Algoritmerna optimerar sammanvägningen av personlighetsdragen till en övergripande lämplighetspoäng, och tar samtidigt hänsyn till deras inbördes dynamik i förhållande till önskat utfall. Detta angreppssätt tillåter personlighetsdragen att kompensera för varandra, till exempel: även om Extraversion är viktigt för prestationen i rollen som säljare så kan en kandidat som fått något lägre resultat på denna skala till viss del kompensera för det genom gynnsamma resultat på andra skalor som också har betydelse för prestation i rollen som säljare.

Det medför också att två kandidater med förhållandevis olika personlighetsprofiler (poäng på de olika faktorerna eller facetterna) kan hamna på samma övergripande lämplighetspoäng. Ur ett personlighetsmässigt perspektiv kan man alltså vara olika men ändå ha samma förutsättningar att prestera på samma nivå. Detta kallas för en kompensatorisk modell och är motsatsen till modeller som bygger på fasta gränsvärden (så kallade cut off).

Den sammantagna bedömningen, som sammanfattas i lämplighetspoängen, rekommenderas som beslutsunderlag. Lämplighetspoängen är således en optimerad sammanställning av en individs sammantagna personlighet satt i relation till ett beteende- eller prestationsområde genom att ta hänsyn till varje individs unika dynamiska sammansättning av personlighetsdrag.