Personlighet och prestation i skolan

Femfaktormodellen

Som vanligt har vi den numera väletablerade Fem Faktor Modellen, FFM, som utgångspunkt när vi undersöker personlighet. De mest allmänt vedertagna begreppen på de fem faktorerna är:

• MÅLMEDVETENHET – (eng., conscientiousness) – ordningsamhet, disciplin och prestationssträvan
• SYMPATISKHET – (eng., agreeableness) – tillit, värme och samarbetsvilja
• KÄNSLOMÄSSIG INSTABILITET – (eng., emotional instability) – stresskänslighet, vaksamhet och beredskap
• ÖPPENHET – (eng., openness) – intellektuell nyfikenhet, fantasi och öppenhet för nya idéer
• EXTRAVERSION – (eng., extraversion) – utåtriktning, energi och spänningssökande
  

Utgångspunkten är som bekant att alla individer kan bedömas från låg till hög nivå när det gäller dessa personlighetsdrag, men det är den centrala tendensen som är individens s k ”traitnivå”. Det innebär till exempel att den mer introverta individen, med viss ansträngning, kan bete sig extravert. Individen föredrar det dock inte, och det faller sig inte heller naturligt. En individ kan alltså utföra beteenden längs hela skalan, men det är den centrala tendensen som utgör individens utgångspunkt för tankar, känslor och beteenden.

Viktigt att notera är att personlighet utgör typiska drag, till skillnad från intelligens som utgör maximal prestation. Intelligens hjälper oss på så sätt att hela tiden ”pusha gränsen” att klara så mycket som möjligt i skolan, medan personligheten styr oss långsiktigt att känna och tänka på ett sätt som kan gynna våra betyg.

Vilka centrala tendenser är det då som kan påverka vilket betyg eleven får? Forskarna McAbee och Oswald publicerade redan 2013 en meta-analys om sambanden mellan FFM och betyg och fann att Målmedvetenhet (som alltså bl a representerar ordningsamhet, disciplin och prestationssträvan) hade ett positivt samband med betyg i grundskolan (r=.26).

När forskaren Sakhavat Mammadov (2022) uppdaterade meta-analysen genom att bredda kriteriet till från skolbetyg till ”akademisk framgång” genom att även ta med provresultat, examinationsresultat och standardprov (motsvarande nationella prov) upprepades resultatet till nästan exakt samma samband (r=.27). Sambandet var nästan lika högt genom hela skolgången från grundskola till universitetet/högskola.

Extraversion visade på ett svagt positivt samband med akademisk framgång i grundskolan (r=.15), detta samband var dock noll i senare skolgång.

Detsamma gäller för Sympatiskhet som i grundskolan har ett svagt positivt samband (r=.18) för att sedan sjunka betydligt när eleverna kommer upp i högre stadier (r=.08).

Känslomässig instabilitet påvisar inget övergripande samband med akademisk framgång sett genom över alla stadier i skolan. Lite ångest och oro verkar alltså inte vara något större problem för prestation i skolan, vad det verkar.

Även Öppenhet visar ett positivt samband med framgång i skolan. Övergripande sambandet var dock lågt (r=.16) men när vi delar upp det i grundskola, gymnasium och eftergymnasiala kurser ser vi att stadie i skola är en stark moderator, där sambandet är riktigt högt i grundskola (r=.40) för att sedan avta i gymnasiet (r=.22) och sedan nästa helt försvinna under högre utbildning (r=.10).

Vår erfarenhet är att Öppenhet är den svåraste faktorn att definiera och mäta. Så en förklaring till det uppmätta sambandet kan vara att mätningar av Öppenhet i viss utsträckning mäter självrapporterad intelligens, dvs att de frågor som ingår i mätningar av Öppenhet är nära knutna till att ”vara bra i skolan”, att ”gilla att lösa problem” etc. Detta resultat bör därför tolkas med försiktighet.

Aspekter

En annan nivå i personlighetens hierarki är den under FFM-nivån. Här återfinns de s k aspekterna som är två till antalet under varje FFM-faktor. Aspekt-nivån kan vara en mycket informativ och en användbar nivå mellan de mycket breda FFM-faktorerna och de underliggande facetterna som representerar mycket begränsade och snäva konstrukt.

Att Målmedvetenhet har ett positivt samband med prestation i skolan är föga förvånande då denna breda faktor består av två aspekter som båda är nära knutna till prestation generellt, nämligen Strävsamhet och Ordningsamhet. Aspekten Strävsamhet avser tendensen att arbeta hårt och målmedvetet mot långsiktiga mål. Att ha riktning, ambition och drivkraft och att vara benägen att kunna stå emot distraktioner och bibehålla fokus ingår också i denna aspekt. Aspekten Ordningsamhet handlar om att vara ordentlig, systematisk och punktlig. Att noggrant följa regler och underkasta sig rådande moraliska och etiska riktlinjer och principer är också en viktig del, delar som kan vara avgörande för prestation i skolan.

Att Öppenhet har ett positivt samband med prestation i skolan är inte heller konstigt då den ena aspekten av Öppenhet representerar en öppenhet för att söka sig till och ta in nya intryck och upplevelser samt uppskatta och stimuleras av sinnesintryck. Den andra aspekten av Öppenhet benämns ofta intellekt. I denna avspeglas tendensen att tycka om intellektuella utmaningar, såsom abstrakta resonemang, teoretiska diskussioner och olika typer av problemlösning. Att vara frågande, utforskande, nyfiken och villig att lägga ner tid och ansträngning på intellektuellt och kognitivt utmanande aktiviteter ingår i denna aspekt. Förmodligen är det den aspekten som driver det övergripande positiva sambandet mellan Faktorn Öppenhet och framgång i skolan, enligt resultatet mest betydande i lägre åldrar.

Slutsats

Sammanfattningsvis, tillsammans med Intelligens verkar Målmedvetenhet var den viktigaste personlighetsegenskapen för skolbetygen och hur man lyckas i skolan. Målmedvetenhet och Intelligens, som vi diskuterat i tidigare blogginlägg, utgör alltså de viktigaste egenskaperna i förhållande till prestation i skolan. Kom dock ihåg att det är mycket variation som inte förklaras av dessa egenskaper där lärandemiljön, lärarnas prestation, intresse, motivation, andra studenters beteenden kan vara avgörande hur det går i skolan. Personligheten är en viktig pusselbit.

Referenser

McAbee, S. T., & Oswald, F. L. (2013). The criterion-related validity of personality measures for predicting GPA: A meta-analytic validity competition. Psychological Assessment, 25(2), 532–544.

Mammadov, S. (2022). The Big Five Personality Traits and Academic Performance: A Meta-Analysis. Journal of personality, 90, 222-225.

Sjöberg, S., Sjöberg, A. & Henrysson-Eidvall, S. (2021). Personlighet i arbete. Förstå drivkrafter och beteenden med femfaktormodellen. Stockholm: Natur & Kultur.