Personlighet, vilken modell ska man välja?

FFM

FFM bygger som bekant på fem breda faktorer och en nivå under som består av 30 facetter (sex facetter under varje FFM). Denna struktur står sig väl men forskning har de senaste årtiondena visat att personlighet inte bara kan beskrivas i två olika nivåer (faktorer och facetter) utan lämpligen utifrån en hierarki där de fem faktorerna och facetterna enbart utgör två av sex nivåer. Personlighetsfaktorerna i FFM utgör den tredje nivån sett uppifrån i denna hierarkiska struktur.

För en fullständig beskrivning av hela den hierarkiska personlighetsstrukturen och dess konstrukt och dynamik hänvisas till vår bok Personlighet i arbete (Sjöberg, Sjöberg & Henrysson Eidvall, 2021). Där beskriver vi även hur denna modell är kopplad till beteenden inom arbetslivet, och hur extrema nivåer av personlighetsdrag kan ta sig uttryck.

Vår bedömning är att FFM och den hierarkiska strukturen vilar på gedigen mångfacetterad empirisk forskning som publicerats inom både inom allmän psykologisk forskning och arbetspsykologi (Barrick et al., 2001). Judge et al (2014) visade tex hur faktorer, aspekter och facetter samvarierar med uppgiftsprestation och kontextuell prestation. Ingen annan personlighetsmodell har i samma utsträckning använts för t ex longitudinell forskning eller beforskats med så många olika verktyg (test) eller med så många olika metoder. Oh et al (2011) använder t ex FFM för att predicera arbetsprestation utifrån ett observatörsperspektiv.   

HEXACO

På senare tid har en modell som presenteras som en alternativ modell till FFM dykt upp på den svenska radarn (som modell inom forskningen dök den upp för betydligt längre tid sedan). Denna "nya" modell har beskrivits som en "bättre" och mer "komplett" modell än FFM då man argumenterar för att den mäter "mer" än FFM eftersom den mäter sex faktorer. Denna modell kallas för HEXACO-modellen. Bland annat så har detta skrivits om HEXACO-modellens sjätte faktor:

"The sixth factor included pretentious, sneaky, fair-minded, unenvious, tricky, and many more. Thus, it has been called Honesty/Humility (Ashton & Lee, 2007; Ashton et al., 2004). To some extent, these descriptions correspond yet differ from the Big Five definition of Agreeableness. Besides Honesty/Humility, the other five HEXACO traits are Emotionality, Extraversion, Agreeableness, Conscientiousness, and Openness to experience; HEXACO represents the acronym of trait names" (Reman, 2023)

Att utmana "sanningar", tänka kritiskt och föreslå nya angrepps- och synsätt uppmuntras och välkomnas. Dock ska man vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser utan att kritiskt beakta flera perspektiv. Det är olyckligt när svagt underbyggda påståenden blir till sanningar och får kommersiellt fäste, vilket är oerhört lätt och förekommer ofta inom vår bransch. Det kan räcka med att en enda branschkändis ställer sig positiv till en metodologi för att den ska bli en kommersiell framgång. Här behöver vi alla hjälpas åt så vi gör ett försök att nyansera bilden om HEXACOs egentliga konkurrenskraft som ersättare till FFM. 

Skillnader och likheter

Det unika med HEXACO är det påstådda fyndet av en sjätte faktor på den tredje nivån i personlighetshierarkin. Denna faktor, Ärlighet-ödmjukhet (eng., Honesty/Humility), handlar som sagt om ärlighet, uppriktighet, rättvisa och blygsamhet och personer med låg grad av draget är giriga, högmodiga, falska och arroganta. Egenskaper som upplevs som både intressanta och relevanta, inte minst i arbetsrelaterade sammanhang. Självklart vill man inte undgå att få med det i sin personlighetsbedömning.

Om man enbart fokuserar på den tredje nivån i FFM så kan det vid en första anblick se ut som att det finns många likheter mellan den hierarkiska FFM-modellen och HEXACO-modellen. Gissningsvis har det stärkt bilden av att "HEXACO är FFM plus lite till", att skulle ha något som FFM saknar. Men stämmer det verkligen?

Det vore onekligen ett fantastiskt fynd, inte bara för alla som arbetar med personlighetsbedömningar utan för hela personlighetsforskningen.

För att få en överblick ska vi gå in lite närmare på respektive faktor och hur de olika modellerna är organiserade.

Först och främst, när man tittar närmare på innehållet i Neuroticism (eller Emotionell instabilitet) i HEXACO så är det besläktat med motsvarande faktor i FFM. I HEXACO saknar dock denna faktor drag av aggressivitet, dvs facetterna Impulsivitet och Temperament. Istället har man inslag av sentimentalitet, personlighetsdrag som i FFM tillhör faktorn Sympatiskhet. HEXACOs Neuroticism kan alltså inte jämställas med Neuroticism i FFM då HEXACO-modellen har flyttat över aggressiviteten till sin Sympatiskhetsfaktor (eller snarare avsaknad av vänlighet). Det innebär att test som säger sig mäta Neuroticism kan benämnas på samma sätt men i själva verket mäter delvis olika saker. I praktiska sammanhang innebär det att individer kan få olika resultat trots att leverantörer av bedömningen hänvisar till en och samma faktor, i det här fallet Neuroticism.

Vidare så har faktorn Målmedvetenhet i HEXACO en bristfällig täckning av den egenskap som mäts med facetten samvetsgrannhet i FFM. Detta är oftast den viktigaste "delen" av faktorn Målmedvetenhet när det kommer till prediktiv kraft i arbetsrelaterade sammanhang. 

Tar man HEXACOs faktor Ärlighet-Ödmjukhet som utgångspunkt kan man ganska snabbt konstatera att faktorn är en kombination av FFM faktorn Sympatiskhet med betoning (se om konstruktion nedan) på FFM-facetten Rättframhet (som manifesteras i avsaknad av manipulativa drag) och meta traitet alpha som mäter rättvishet/ärlighet. Innehållsmässig inkluderar den således inte något som inte redan fångas av den hierarkiska modell som FFM ingår i.

Denna organisation leder till att HEXACO-modellens faktorer Sympatiskhet och Ärlighet-Ödmjukhet överlappar till mer än 40%. Detta betyder att dessa två faktorer till ganska stor del mäter samma sak i HEXACO. Från ett testutvecklingsperspektiv anses detta som en betydande brist då det indikerar brist på stöd för den förslagna modellen.

"Fyndet" av den sjätte faktorn

Med dessa exempel i bakhuvudet undrar man ju ändå hur denna faktor ändå kunnat identifieras. "Upptäckten" av denna sjätte faktor beror på att modellen inte är vad man brukar kalla för "balanserad". Det vill säga att du har ungefär lika många indikatorer (alltså item i form av frågor eller påståenden för samtliga konstrukt som ska operationaliseras och mätas).

Fyndet av den sjätte faktorn är således i huvudsak en självskriven konsekvens av en kraftig överrepresentation av en viss typ av item.

HEXACO är nämligen överöst med item som mäter en bred sympatiskhet-ärlighet-ödmjukhet-snällhets-faktor. Det är det huvudsakliga skälet till att det "uppstår" ytterligare en faktor. Som man frågar får man svar, brukar det som bekant heta.

Prediktiv kraft

När man mött kritik mot modellens teoretiska organisation och operationalisering har man ansträngt sig för att få blickarna riktade mot praktisk nytta. Det vill säga att den sjätte faktorn Ärlighet-Ödmjukhet trots allt visat sig vara relevant inom arbetslivet eftersom den kan förutsäga kontraproduktiva beteenden. 

Innan vi närmare går in på detta så måste det påminnas om att information som genereras av psykologiska test kan delas in i två distinkta kategorier; beskrivande respektive predicerande information. Dessa två kategorier är avgörande för hur resultaten bör användas, vilka slutsatser som kan dras och vilken typ av beslut som kan fattas baserat på testresultaten. Den första kategorin information, som är av beskrivande karaktär kan t ex en individs personlighet beskrivas utifrån en eller flera testpoäng som jämförs med resultat från en så kallad normgrupp. 

Den andra kategorin sätter testpoängen i relation till ett visst beteende, till exempel generell arbetsprestation eller prestation i rollen som chef. Denna information har således det specifika syftet att förutsäga, predicera. Beskrivande och predicerande information blandas ofta ihop och det är lätt att göra ett subjektivt hopp från en beskrivning av en individs personlighet till en slutsats om en persons lämplighet för t ex ett specifikt arbete.

Beskrivningar av en persons starka och svaga sidor utifrån ett personlighetstest betyder dock inte per automatik att personen är lämplig eller olämplig för en viss arbetsuppgift eller position. Däremot kan de vara mycket användbara för självkännedom och personlig utveckling. 

HEXACO-modellens anspråk på att vara en modell med en unik prediktiv faktor har flera brister. Ett problem är att den påstådda predicerande kraften i Ärlighet-Ödmjukhet i stort sett vilar på självrapporterade studier med studenter som besvarat HEXACO och sedan fått svara på liknande frågor i kriteriemåttet - i det här fallet frågor om Ärlighet/Ödmjukhet. Ett exempel kan vara att ett item i HEXACO har denna formulering "Jag kulle aldrig ta saker som inte är mina". Samma individer får sedan svara på en fråga som antas mäta kontraproduktivt beteende som lyder "Jag har tagit egendom från min arbetsgivare som inte tillhör mig". Med psykometrisk terminologi kallas detta för kontaminering mellan prediktorn och kriteriet.

I detta upplägg råder alltså problem både med att man i princip enbart använder självrapportering (både för prediktorn och kriteriet) och att man förlitar sig på urval av studenter. Dessutom är kontamineringen mellan personlighetsmätningen (prediktorn) och kriteriet (det som ska förutsägas) ett allvarligt metodologiskt problem. 

När man jämför studier som använt FFM-modellen som utgångspunkt finns det exempel på det också, men de meta-analyser som finns på FFM är inte behäftade med det problemet. På HEXACO-modellen finns inte någon meta-analys för att förutsäga arbetsprestation. Sammantaget innebär ovanstående att det i dagsläget saknas stöd för att använda HEXACO-modellen i urvalssammanhang. 

Ett enda verktyg

Ett ytterligare en brist med HEXACO-modellen är att det bara finns ett test, HEXACO-PI (Lee, & Ashton, 2018), som mäter enligt denna modell. Detta instrumentet är dessutom utvecklat av de som "upptäckt" denna sjätte faktor. Detta ska jämföras med FFM som kan mätas med en uppsjö av olika instrument från olika leverantörer och forskare (P150, NEO, MAP, BFI, BFA etc). Att en modell som operationaliserats i ett enda instrument skulle räcka för att åsidosätta den hierarkiska modellen som inbegriper FFM ter sig minst sagt riskabelt.

Det ska också nämnas att HEXACO-PI är utvecklat med syftet att få så hög homogenitet (ofta uttryckt i reliabilitet (Cronbach Alpha) i skalorna som möjlig. Homogeniteten i skalorna är upp till 75% högre i jämförelse med motsvarande skalor som mäter enligt FFM-modellen. Detta kan vid en första anblick te sig positivt men är de facto en konsekvens av att det är extremt smala begrepp som mäts i HEXACO-PI. Man har således en hög reliabilitet på bekostnad av begrepps validiteten, på forskningsspråk benämns detta som underrepresentation av begreppet som ska mätas. Ett fenomen vi känner igen från de s k färgtesten; frågor med liknande innehåll och extremt hög reliabilitet.

En kort summering

• Neuroticism i HEXACO saknar facetterna oro, temperament (aggressivitet) och impulsivitet
• Sympatiskhetsfaktorn sammanblandas med Neuroticism
• HEXACO har en överrepresentation av item som mäter ärlighet-snällhet
• HEXACOs faktor Målmedvetenhet har en bristfällig täckning av FFM-modellens facett Samvetsgrannhet vilket är en extremt viktig egenskap i arbetsrelaterade sammanhang
• HEXACOs Ärlighet-Ödmjukhet är en kombination av delar av FFM-faktorn Sympatiskhet och FFM-facetten Rättframhet (avsaknad av manipulativa drag) och meta-traitet alpha, som mäter rättvishet/ärlighet
• HEXACO har operationaliserats i ett instrument med tveksamma psykometriska egenskaper vad gäller bl a faktorstruktur kopplat till underliggande teori och modell. 
• Studier som gjort på prediktiv kraft bygger på studier med bl a bristfälliga kriteriemätningar

Slutsats

Den som vill mäta hela spektrumet av FFM-modellen och olika nivåer av personligheten som har kraften att predicera prestation och beteenden i arbetslivet ska välja ett personlighetstest som bygger på den hierarkiska FFM-modellen. Att ett instrument lever upp till detta ska det naturligtvis finnas dokumenterad evidens på (notera; färggranna whitepapers i ppt-format är inte forskning).

FFM är i dagsläget den mest kompletta personlighetsmätningen som låter sig göras för normalpersonligheten och lämpar sig utmärkt inom arbetspsykologin. 

För HEXACO-modellen behöver fler instrument och metoder utvecklas, en avsevärd mängd studier behöver göras, och den teoretiska modellen behöver förfinas och förklaras. Och inte minst, ett stort antal studier på dess kriterierelaterade validitet inom arbetslivet behöver genomföras innan en meningsfull jämförelse med FFM och den hierarkiska modellen låter sig göras.

Referenser

Barrick MR, Mount MK and Judge TA (2001) Personality and performance at the beginning of the new millennium: What do we know and where do we go next? International Journal of Selection and Assessment 9 (1-2): 9-30.

Oh, I.-S., Wang, G., & Mount, M. K. (2011). Validity of observer ratings of the five-factor model of personality traits: A meta-analysis. Journal of Applied Psychology, 96(4), 762–773

Lee, K., & Ashton, M. C. (2018).  Psychometric properties of the HEXACO-100.  Assessment, 25, 543-556.

Reman. P. (2023). The HEXACO personality inventory - Revised: A measure of the HEXACO model. ISBN 9789198881882.

Sjöberg, S., Sjöberg A., & Henrysson Eidvall, S. (2021). Personlighet i arbete. Förstå drivkrafter bakom och beteenden bakom femfaktormodellen. Natur & Kultur.

‍